Vid publiceringen skrev Gustaf af Geijerstam: "Detta debutarbete är i själva verket av så märklig art, att det med ens giver författaren en plats bland Sveriges förnämsta författare."

Boken väckte sensation, beundran, entusiasm och strid. Den utmanade den rådande tungsinta och socialt medvetna litteraturen och nyttokulten i samhället. Som motsats till detta ställde Heidenstam det sköna och den livsglädje och levnadsvisdom som han kommit i kontakt med under sina resor i medelhavsområdet och Orienten. Bilderna är medvetet överdrivna och idealiserade men skapar effektivt den kontrast han ville få fram.

Här ingår även sviten "Ensamhetens tankar", som Heidenstam själv lyfte fram som något av det bästa han skrivit.

Att samlingen innehar nästan en särställning i svensk poesi beror nog på att det mogna innehållet ändå är skrivet av en yngling; det är inte långt från öga och tanke till papper i denna lyrik. Intrycken hinner inte dö.