Var i den kristna kulturen finner den erotiskt mogna människan bejakelse och förebilder? Måste kristen tro vara något man växer ur i takt med det erotiska medvetande man växer i? Varifrån kommer den så inpräntade rädslan för erotik i allmänhet och kvinnlig erotik i synnerhet?

Vad händer när orden ”erotik” och ”teologi” kombineras till ett enda ord: ”eroteo”?

eroteo och Ömhetens son öppnar perspektiv på det dynamiska spelet mellan två viktiga krafter som byggt vår kultur och ger material för en djup samhällskritik.

Med erotiken och fruktbarheten som grundläggande mönster tar prästen Petter Wingren ett helhetsgrepp på bibeln: ”Den upptäcktsresa jag har gjort är en skönhetsupplevelse, som har öppnat bibeln på ett överraskande sätt. Det har inspirerat mig att tänja tanken så långt att den ibland tippar över i en volt.”